Yhteystiedot

Heiskasten sukuseura ry.
Rajametsäntie 9 B
00620 Helsinki
0407748794

Heiskasten facebook-sivut

Seurallamme on facebook-sivut, linkki löytyy etusivulta tai osoitteesta: https://www.facebook.com/groups/460940197325919/

Tervetuloa

Sukuseuran yhteydenottolomake

Voit ottaa yhteyttä sukuseuraan Ota yhteyttä valikosta.

Pikakysely

Mitä pidät uusista kotisivuistamme?

Uutiset

27.11.2017Hallituksen kokous ja seuran KarjalanmatkaLue lisää »10.11.2017Sukuseuran lehtiLue lisää »9.11.2017Hallituksen kokous ja seuran KarjalanmatkaLue lisää »

Uusimmat kuvat

13._voitto_h
16._langinkoskella
15._valehtelijoiden_klabi
14._hannu_heguli
12._iltajuhla
11._max_paananen
10._tarja_vekkeli
8._sankarihaudat

Svensk Resumé

Förord 
Under gångna årtionden har Föreningens medlemmar satsat tusentals talko-arbetstimmar och all aktivitet har varit frivillig och o-självisk. Många personer har med säkerhet fått sitt liv berikat av att hålla Föreningens verksamhet igång. Dethär har gett personen en möjlighet att använda sin energi i kombination med en nyttig aktivitet, samtidigt som den har hämtat nya sociala kontakter och vi har kanske med lindrigt tvång fått lära oss nya saker och färdigheter.

När vi nu firar Föreningens 50-års-jubileum, kan vi med tillfredsställt sinne konstatera att orden som fälldes av Föreningens första ordförande, Kullervo Heiskanen, fortfarande är aktuella:  "Vi har kommit samman för att hedra våra förfäders verk och grunda en släktförening som skall värna om släktens gemenskapskänsla samt uppehålla centraliserad släktforskning".

Inledning 
Tanken på en historik i bokform väcktes i släktföreningens styrelse under 2008. Styrelsemedlemmarna fick i uppgift att begrunda historikens uppbyggnad och förverklingsform. Planen till boken presenterades av dåvarande vice-ordförande Hannu Heiskasen och godkändes. En arbetsgrupp bildades, under Hannus ledning arbetade Leena Heiskanen, Kaija Heiskanen, Timo E. Heiskanen och Jorma Heikkilä. Då arbetet påbörjades, under vårvintern 2009, beslöts det att historiken görs som ett team-arbete. För varje årtionde valdes till skribenter medlemmar som hade varit aktiva under respektive tidsperiod, alltså många personer utanför arbetgruppen.

Släktföreningen grundas 
Då fiskaren Eino Heiskanen uttryckte tanken om en släktförening år 1958 i Porosalmi, i Rantasalmi kommun, där släkten Heiskanen har verkat i över 300 år, lade han byggstenen till en hållbar släktkontakt mellan alla oss medlemmar av släkten Heiskanen.

Släktföreningens grundläggande möte hölls officiellt 21.2.1960 i Restaurang Kestikartano i Helsingfors. Huvudstaden valdes till Föreningens hemort därför att inflyttningen från landsbygden till tätorter hade gjort Helsingfors till en naturlig geografisk träffpunkt för flera Heiskanen-släktgrenar. Många kände sig rotlösa, efter att under “tvång” eller på grund av arbets-/studieplats ha varit tvungna att flytta till Helsingfors, och började söka efter “ödes-kamrater” – släktingar.

Vid det grundläggande mötet valdes till Föreningens första ordförande generalsekreterare Kullervo Heiskanen från Helsingfors och till Släktföreningens förman professor V.A.Heiskanen från Ohio/Columbia, USA.

Föreningens första årtionde 
Verksamheten fick en “pigg” start i början av 1960-talet, t.ex. damsektionen skötte om arrangemang och servering vid släkt-träffarna. Föreningens finansiering skedde via medlemsavgiften samt provision för tidningsombudsman-funktionen. Kontakt med Föreningens medlemmar hölls per post och släktuppgifter samlades såväl från medlemmarna som från församlingar.

Under sensommaren 1963 ordnades Föreningens första släktfest, i Varkaus, med 182 deltagare. Den andra släktfesten under 60-talet ordnades 1966 i Joensuu. Även där deltog medlemmar i stort antal och stämningen var ivrig, nu var ju de flesta nära sina “rötter”.

Föreninges stadgar renoverades år 1966, t.ex. begränsades styrelsemedlemmarnas mandat till 2+2 år.  Vid årtiondes slut lät Föreningen trycka ett memorandum i fickformat, vilket innehöll bl.a. ett sammandrag av viktiga släktförenings-händelser under 60-talet, Föreningens stadgar, styrelsemedlemmarna osv.

Släktföreningen Heiskanen sammanträdde under 60-talet minst 2 gånger per år, till stadgemässiga vår- och höstmöten. Till den senare kombinerades ofta en lillajul-fest. På dehär mötena ställde i allmänhet 20 – 40 Heiskanen-släktmedlemmar upp. Vid mötena ordnades olika föreläsningar, uppträdanden, musik, sång och till och med dans. Det viktigaste var att släkten var samlad och det var alltid trivsamt och trevligt.

Även andra typer av program ordnades: 1961 ordnade Föreningen en resa till Sveaborg, utanför Helsingfors, nästa år en resa ända till Åbo, på västkusten!

Föreningens andra årtionde 
Föerningens första årtionde firades 1970 med pomp och ståt i Kuopio och på närliggande Jännevirta vattendrag. Då valdes också Föreningens första hedersmedlemmar, 7 personer hade förtjänat äran.

År 1970 grundades Föreningens “rese-ring”, vars uppgift var att ordna resor åt medlemmarna, såväl i hemlandet som till utlandet. Den första resan ordnades redan året därpå till Tallinn, och efter några år var resemålet Leningrad. I medlet av 70-talet firades Föreningens 15-års-jubileum samtidigt med 500-års-festligheterna i Olofsborg, Nyslott, och då grundades lokalavdelningen “Heiskanen-släkten i Nyslott”.

Föreningens stadge-enliga vår- och höstmöten ordnades, med deltagarantalet i genomsnitt över 30 personer.

I slutet av 70-talet anslöt sig Föreningen till Sukuyhteisöjen Tuki Ry, (nuvarande Sukuseurojen keskusliitto/Centralförbundet för släktföreningar), en organisation som under årtionden har verkat till förmån för all släktföreningsverksamhet.

Föreningens tredje årtionde 
Det tredje årtiondet startades stiligt med 20-års-festen som hölls i släktens legendariska “födelseort”, Porosalmi i Rantasalmi. Visserligen hade man tidigare besökt Porosalmi, men nu var det första gången som Föreningen festade ett jämnt 10-tal år där.

I Heiskanen-släktföreningen hade man kommit så långt i släktforskningen, att ungefär hälften av medlemmarna kunde placeras någon känd Heiskanen-släktgren

Uppehållningen av Föreningens medlemsregister lämnades i början av 1980-talet till Sukuyhteisöjen Tuki-föeningen, något senare skaffade sig Heiskanen-föreningen aktier i ovannämnda till ett värde av 1.000 FIM (ung. 167 EUR). Information till medlemmarna spriddes via en Heiskanen-bilaga till tidningen Sukuviesti.

Vid medlet av 80-talet började en svacka i Föreningens verksamhet. De tidigare aktiva medlemmarna blev ålderstigna, krafterna sinade och flera avled. Det verkliga krisåret var 1986, då ingen av styrelsens medlemmar var villig att ta åt sig ordförande-uppgiften.

Under slutet av 80-talet hittades det lyckligtvis nya aktiva medlemmar som både satte Föreningens ekonomi i skick och fick medlemsantalet att växa. Ordförande Pauli Heiskanen startade hösten 1989 Föreningens egna tidning, “Heiskaset-lehti”, samtidigt som Föreningen frigjorde sig från Sukuviesti-tidningen, vilken hade bildat en ekonomisk barlast för Föreningen.

Under 1980-talet höll Föreningen årligen 2 – 3 möten. Som minst var deltagarna bara 10 personer, (höst-mötet 1989). Genom att flytta mötena till landsbygden fick man deltagarantalet höjt, t.ex. Tuusniemi våren 1988 lockade 68 Heiskanen-personer på plats!

Föreningens fjärde årtionde 
Släktföreningen Heiskanen´s 30-års-jubileum gick av stapeln i Kuopio, med strålande arrangemang. Tillfället firades speciellt med att publicera släktens vimpel, designad av Salme Halonen (född Heiskanen) och ett exemplar av denna överlämnades till alla medlemmar som hade varit med om att grunda Föreningen 1960 och fortfarande var med i verksamheten.

Föreningen skaffade sig en PC-dator i början av årtiondet samt gick med som medlem i Sukutietotekniikka Ry. Föreningens egna WWW-hemsida föddes under samma årtionde.

Den första “Årets Heiskanen” valdes 1992, generalmajor Raimo Heiskanen, som hade fått en hel del positiv publicitet för släktnamnet via sin bok: "Saadun tiedon mukaan...". vilken behandlar den finska arméns informations-anskaffning under åren 1939 – 1945.

Föreningens stadgar modifierades år 1993 så att vår- och höst-mötena kombinerades till ett års-möte och  förman-hedersnamnet avslutades.

Föreningens 35-års-jubileum hölls på sommaren 1995 i Savolax, Kangaslampi. Samtidigt blottlagdes Professor V.A.Heiskanen´s minnesrelief. Vid dethär tillfället video-filmades den första officiella, numera editerade videofilmen inom släktföreningen.

Baserat på tiotals år av medlemmarnas insamling och arrangering publicerades på sommaren 1997, vid släktmässan i Leppävirta, (efter en väldig insats av Kaija Heiskanen), en massiv HEISKASET-bok på 800 sidor, med en första upplaga på 300 st. Boken innehåller uppgifter om över 13 000 identifierade Heiskanen-släktmedlemmar samt många intressanta artiklar om släktingar i olika livs-skeden och karriärer. Samma år valdes Markku Heiskanen till ordförande. Markku är son till Föreningens första ordförande, Kullervo Heiskanen.

Heiskaset-boken visade sig vara en framgång, trots viss skepsism och den första upplagan såldes slut inom 6 månader. Nästa upplaga på 200 st togs redan 1998.

År 1999 fick Släktföreningen Heiskanen sin nya logo, planerad av kalligrafen Toivo Heiskanen.

Under 1990-talet var släktträffarna fortfarande två gånger per år, deltagar-antalet växte positivt, från 30 till  70 personer. Lokal-aktivitet startades även i Kuopio 1991.

Föreningens femte årtionde 
I början av 2000 var släktföreningens medlemsantal som högst, 373 familjemedlemmar. För att fira sin 45-åriga tillvarelse publicerade Föreningen boken “Heiskaset - poimintoja polun varrelta”, redigerad av Kaija Heiskanen. Boken är en uppföljelse av släktboken, med historier om olika individer Heiskanen, från “tiggar-resor”  till ett möte med marskalk Mannerheim.

År 2007 ändrades stadgarna så, att Föreningens årsmöte hålls vartannat år. Även om Föreningen kan ha möten varje år, är styrelsens verksamhets-span 2 år, vilket hämtar med sig ett längre tidperspektiv.

Heiskanen-familjeboken hade under flera år varit slutsåld, varför en ny, delvis uppgraderad upplaga på 100 st togs år 2008.

Släktforskningen i Föreningen gick igen framåt i början av 2000-talet. Personuppgifterna som lagrats i Internet hade sin verkan, 2 böcker som utvidgade släktgren-informationen blev publicerade.

Under hösten 2008 påbörjades arbetet på denhär släkt-historiken och till släktföreningens 50-årsfest förbereddes en multimediaföreställning, båda under ledning av Föerningens ordförande Hannu Heiskanen.

Släktföreningen och släktforskningen 
Släktföreningen Heiskanen fyller 50 år samma år som den finska släktforskningen fyller 350 år. Släktforskning har aktivt bedrivts inom Föreningen från första början, emellanåt med bättre, andra tider ljummare framgång. Ibland har vissa av släktens medlemmar mera passiva med sina forskningar. De sega forskarna, bl.a brödraserien Kyösti, Juhani och Pentti I. Heiskanen var under Föreningens tidigare år verkliga trendvisare i dethär avseendet., likväl systrarna Anja och Eila Heiskanen från Kuopio, som har forskat i släktgrenarna från Övre-Savolax. Informationen samlades enligt tidens kutym i släktkartotek, för kartotekets upprätthållande svarade Pentti I. Heiskanen under två decennier, (1961-1980).

Då grundarbetet blev färdigt, beslöt sig Föreningen, i slutet av 1990-talet, att publicera sin egna släktbok, dit allt resultat från forskningen dittills samlades. Kaija Heiskanen från Kuopio gjorde ett storartat jobb med att redigera det befintliga materialet. Boken publicerades på Släktmässan i Leppävirta år 1997 och har hittills tryckts och sålts i 600 exemplar, alltså en egentlig “Heiskanen-bestseller”.!

Idag lever släktforkningen sin nya renessans, med datorer och internet-kontaktyta som underlättar jobbet. Det att man kan arbeta hemma och det är lättare nuförtiden att skaffa information, har ökat antalet släktforskare inom släkten. Släktföreningen vill i framtiden stöda publiceringen av nya, uppdaterade släktgren-baserade släktböcker. För dethär har släktföreningen och flera av medemmarna  i sin användning släktforsknings-databasprogrammet SukuJutut, dit man kan lagra information om personer/släktingar från olika släktgrenar, samt vid behov kombinera informationen till större enheter.

Släktföreningens betydelse och framtidens hot eller möjligheter 
Det gör oss alla gott att veta varifrån vi har kommit och hurudana våra förfäder har varit. Det är intressant att kunna notera att ens egna barn har ärvt egenskaper och beteéndemönster från sina mor- och far-föräldrar. Dessutom bör man minnas, att ävenom vi är Heiskas-släkt, så har vi alla , redan via våra föräldrar, hälften av oss en del av en annan släkt och ju längre bakåt i tiden vi går, desto mer finns där andra släkter med.

I släktföreningsverksamheten bör man minnas: Föreningen finns till för sina medlemmar, inte tvärtom. Därför bör föreningen beakta de olika åldersgruppernas behov inom medlemskåren. I de unga har vi framtiden, och det är utmanande att få dem med i verksamheten. De stora åldersklasserna håller på att gå i pension, vilket hämtar många nya krafter med till föreningsverksamheten, eftersom de nu kommer att ha tid och möjligheter att söka efter sina rötter. Vi bör hålla även de ålderstigna i minnet, de bär ju var och en med sig en sådan “minnesbank”, att vi yngre inte ens kan drömma om omfånget.

Släktföreningen bör hylla traditioner, men samtidigt hålla fast i tidens ström och använda moderna förfaringssätt i sin verksamhet. Grunden är i skick i Släktföreningen Heiskanen, låt oss fortsätta framåt mot nya utmaningar.

Länge leve släkten Heiskanen!